schnischna

Även om det var smärtsamt att lämna BA gick resan ner till Bariloche bra. Två timmar och 20 minuters flyg tog oss till den med sydliga plats som någon av oss varit på. Hade vi inte vetat bättre hade vi dock kunnat tro att vi hamnat någonstans i Schweiz. Huvudgatan kantas av timmerhus, det myllrar av chokladbutiker och ostfondue är nästan vanligare än kött.

 

Första eftermiddagen i staden tog vi en skraltig buss till det berömda hotellet Llao llao, en monstruöst timmerbygge som huserar de allra mest välbärgade besökarna i regionen. Vi låtsades som ingenting och marscherade glatt förbi säkerhetsvakten som frågade något på spanska och kunde avnjuta goda drycker på tersassen lätt underklädda i hoodie, fleecetröja och matchande gympaskor.

 

Till dag två styrde vi upp en kajakfärd på en av områdets vackra sjöar. Vi såg fram mot det jättemycket då vi läst en hel del på nätet om alla fantastiska upplevelser som folk haft.

 

09.20 nästa dag sitter vi och avnjuter frukosten när receptionisten får ett telefonsamtal från kajakfirman som meddelar att vår utflykt med avfärd kl 10 blivit inställd på grund av dåligt väder. Lite lätt frustrerade över att inte ha något planerat att göra under dagen (vi åkte iväg en dag tidigare från BA än ursprungsplanen enbart för att hinna med en utflykt i Bariloche) bad vi receptionisten ringa till en av forsränningsarrangörerna och höra om det fanns någon möjlighet att följa med på denna mindre väderkänsliga utflykt. Det visade sig att forsrännarna redan lämnat staden men inte hade hunnit så långt och kunde tänka sig att vända om och plocka upp oss. Detta gav oss 10 minuter att packa våra väskor, vår utflyktsryggsäckar samt att checka ut. Men andan i halsen och extrempuls kom vi på minibussen som skulle ta oss till manzofloden.

 

Trots regn och en på gränsen till fascistiskt hård flottguide fick vi en fantastisk dag fylld av spänning och vackra naturupplevelser. Forsränningen var precis lagomt läskig, fem av åtta paddlare trillade i plurret under skrik och skratt. Vi höll fanan högt som de kontrollerade svenskar vi är och satt kvar i båten under hela färden, bortsett från de lugnare partierna då vi frivilligt hoppade i och gled med strömmen. En väldigt bra dag helt enkelt!

 

 

 

När vi klev på flotten var vi i Argentina, när vi klev av var vi i Chile! Ett land ingen av oss tidigare besökt men nu kan stoltsera med att vi satt våra fötter i. Bildbevis togs och sen bar det av till Argentina igen.

 

 

Vad gäller maten i Bariloche undvek vi ostfonduen och höll oss till gött kött. Priserna ligger på lagom nivå med förrätt, oxfilé och en flaska gott rött för totalt 250 pix. Överlag håller maten en hög nivå och det är sällan det inte är fantastiska saker på våra gafflar. En ny favorit är Provoleta, stekt ost indränkt i olja och oregano. Mmm, mmm, mmm!

 

Resan är med andra ord fortsatt väldigt bra! Vi njuter i fulla drag av att vara ute och flänga igen!